fredag 19 januari 2018

Jag lever!

Gomiddag. Ja, jag överlevde operationen. Var faktiskt inte ett dugg orolig. Personalen var hur go som helst och jag ger dem högsta betyg. Narkosläkaren, narkossköterskan, läkaren och sjuksköterskorna var helt otroliga.

Jag kom dit strax före klockan 13 och när jag bytt om till deras otroligt sexiga rock kom läkaren och vi provade ut den enorma skon (går ända upp till knät och är skitstor på bredden) som jag skall ha från och med måndag. Sen in till uppvakningsrummet där narkosläkaren och narkossköterskan satte nål, tvättade min fot en gång till och så fick jag 10 min TENS-behandling. Detta för att narkosläkaren verkligen ville vara säker på att jag inte skulle må illa. Detta var min 12:e sövning och jag har aldrig mått illa, men han "ville inte sätta sitt rykte på spel" :) Tänk om jag mått illa just när han söver mig :)

In på operation där jag fick lägga mig på sidan med huvudet på en slags kudde med en kanal för axeln så att högerarmen stod rakt ut. Jag trodde det skulle vara obekvämt, men jag låg riktigt skönt. Kuddar mellan benen och stöd fram och bak. Jag låg tryggt och bra. Såna där cirklar för att kolla hjärtat sattes på mig och sen var det bara att ta 4 djupa andetag i syremasken innan de sprutade in narkosen.

Och sen vaknade jag. Pigg och klarvaken direkt. Inget illamående. Narkosläkaren sa att jag var en mönsterpatient :) Gillade honom skarpt, och det gjorde ju inte saken sämre av att han jobbade ihop med min pappa innan han stack ut på långseglingen 2001.

Efter en stund fick jag mat. Jag hade tackat nej till deras mjuka macka och tog med mig en knäcke och ett ägg. Ost fick jag av dem. Och vatten och äppeljuice. Himmelskt gott. Jag hade inte ätit på 18 timmar och bara druckit 1.5 dl vatten mellan klockan 6 och 10 (klockan var nu nästan 15). Så det satt bra!


Hoppsan. 2 h uppehåll i skrivandet. Jesper var här och vi kollade en Johan Falk. Fick hjälp att värma lunch och lite annat. Nu är jag ensam igen. Var var jag?

Efter maten var det dags. Dags att ge mig själv den första sprutan av Fragmin (blodförtunnande för att undvika proppar). Jag gillar inte sprutor och har aldrig gett mig själv en förut. Det var läskigt att sticka hål, men sen var det inte så farligt. Sen var det dags att försöka ta sig hem. De hade beställt såna där amerikanska kryckor till mig, som man vilar i armhålan, men de funkade inte. Jag är för kort. De fick hämta vanliga kryckor. Jag är en fullständig katastrof på vanliga kryckor. Mina händer, min axel och min armbåge protesterar och så har jag dessutom väldigt dåligt balanssinne. Sen hjälper det ju inte att jag väger en del också...

De hade ingen rullstol så de fick köra mig ner i entrén på en kontorsstol. De skulle beställa en rullstol, fattar inte att de inte har en när deras specialitet är fötter... Narkossköterskan stannade med mig till taxin kom och hjälpte mig in. Chauffören körde mig ända fram till dörren.

Syrran skulle sova hos mig och hon kom en halvtimme/timme efter jag kom hem. Det första jag bad henne fixa var att ta bort alla mattor. Det hade jag inte tänkt på. Jag insåg ganska snabbt att kryckorna inte funkar, så nu har jag en kontorsstol som jag kan använda i vardagsrummet/köket/hallen. Sen är det trösklar till alla rum. Där får jag krypa! I arbetsrummet slipper jag det då jag har en kontorsstol till. Kryckorna står nu i badrummet, för där är jag oftare än i sovrummet. De få stegen från dörren till toa och handfat klarar jag ganska OK.

Så här ser foten ut med en liten sko som skyddar gipset:


Och så här ser den ut utan:


Syrran värmde grytan jag gjorde häromdagen och vi kollade på TV i 2 h. Sen skickade jag hem henne. Stackarn tål inte Maggie och fick en fruktansvärt jobbig reaktion med hosta och svårigheter att andas. Kunde ju inte begära att hon skulle sova kvar med de besvären! Jag är (som narkosläkaren sa) en väldigt envis person, så allt går om man bara tänker till lite och har tålamod.

Jag gick och la mig när syrran åkte och kollade på film ett tag. Foten i högläge (jag höjde fotändan plus att jag hade en stor soffkudde under, riktigt bekvämt). Jag fick sova "ända till" 3.30... kollade på mer film och klockan 6 förflyttade jag mig med stora problem till soffan. Jag skulle ha med mig soffkudden, dricka, telefon och lite annan skit. Och sen skulle jag ha datorn, korsordstidningar och lite annat från arbetsrummet. Men det gick, fast jag var helt genomsvettig när jag väl satte mig i soffan.

Egentligen skulle jag imorgon gått på en liten minnesstund över en ung släkting som begravs idag. Men jag inser att det inte går, kan ju inte krypa när jag är där... Det är bara att inse att jag är helt låst till lägenheten fram till måndag morgon. Klockan 8 skall jag på återbesök till läkaren och få den enorma skon (tar taxi dit). Då är det tydligen meningen att jag skall kunna belasta foten. Vet inte hur det kommer att gå, då jag nu har så ont bara jag sitter still. Och hur sjutton det skall gå att jobba på måndag efter läkarbesöket vet jag inte heller. Jag har förvarnat om att det kanske inte går, att jag trodde att jag skulle vara mer mobil än jag är. Vi får se. En annan viktig sak att lösa är vad jag skall ha för byxor de närmaste veckorna. De jeans jag har är alldeles för smala och man kan inte ha denna utanpå byxorna. Jag har ett par gråa jeans som är trasiga mellan benen, kanske jag kan lappa dem och klippa upp dem? Får fundera på det. Igår åkte jag hem i ett par tunna gråa pyjamasbyxor som är vida, men de kan jag ju inte ha på jobbet.

Nu skall jag fortsätta med det jag har gjort hela dagen; lösa korsord och se på TV. Det är väl det jag skall syssla med nu de närmaste dagarna....

Edit: Glömde ju berätta vad hon hittade i min fot! Hon trodde att hela senan var antingen av eller delad i 2, men istället var det så att senan var som en stor ballong. När hon gjorde hål på den kom massa vätska ut. Hon sydde ihop. Sen kortade hon ledbandet på sidan av foten för det hade blivit alldeles för långt. Alltså ingenting i hälsenan, utan det är där jag har haft ont just för att allt på utsidan har varit kasst, den fick göra allt jobb.

onsdag 17 januari 2018

Imorgon gäller det!

Gokväll. Igår fick jag samtalet från koordinatorn. Operationen blir av. IMORGON. Snacka om snabba puckar. Diagnos måndag och operation torsdag. Visserligen är det en återbudstid, så egentligen skulle det inte gå så här snabbt, men enligt försäkringen skall det ta max. en månad. Jag inser verkligen hur lyckligt lottad jag är med denna sjukförsäkringen. När till och med pappa, med hur många år som helst som kirurg, fick vänta 9 månader för att operera handen (båtbenet, som faktiskt borde räknas som en arbetsskada) så kan man skatta sig lycklig.

I morse hade jag min första "date" med HiBiScrub'en. Hatar den. Mitt hår blir som ett råttbo och jag kan inte sluta klia mig för all torr hud. Ikväll blir det date nr 2 och imorgon bitti date nr 3. Ikväll måste jag också bädda rent. Men hur skall jag kunna komma ren och fräsch till operation imorgon när jag är sambo med en långhårig katt? Hm.

Midnatt är sista timmen då jag får äta. Sen inget mer. Från midnatt till klockan 10 får jag dricka 1,5 DECILITER med kaffe, te, vatten eller äppeljuice. Inget mer. Det här med att man är proteinberoende som måste ha proteiner var 3-4:e timme tas det ingen hänsyn till. Men det är ju för mitt eget bästa, så det är bara att härda ut.

Det som faktiskt skrämmer mig mer än själva operationen och sövningen (har sövts 11 gånger tidigare och vet att jag klarar det bra) är att jag från och med imorgon och 10 dagar framöver måste injicera mig själv med Fragmin, ett blodförtunnande medel. HATAR verkligen sprutor! Jag har aldrig gett mig själv en spruta och ser verkligen inte fram emot att behöva göra det. Fy fan!

Försöker lägga till bilder i detta korta inlägg, men det går tydligen inte. I alla fall. Mina få läsare. PLEASE tänk på mig imorgon vid 2-tiden. Skall vara där klockan 1 så det blir väl vid klockan 2. Eller rättare sagt, tänk på min kirurg Lilliane, som skall skära i mig. Att hon är vaken, nykter och alert :)

En återbesökstid på måndag klockan 8 är redan bokad. Då skall gipset bytas ut mot en "sko" som jag kan ha full belastning på. Då behövs kanske inte kryckorna. De har i alla fall beställt såna där "amerikanska" kryckor, där man har en kudde i armhålan, då mina händer, axel och armbåge inte klarar av vanliga kryckor. Himla snällt av dem! Sen, efter läkarbesöket på måndag, skall jag tillbaka till jobbet. Tekniskt sett är jag sjukskriven i 2-3 veckor, men det funkar inte så bra med mitt jobb.

Mitt största problem blir väl hur jag skall ta mig till och från jobbet. Har pratat med Försäkringskassan, Skandia (som betalar min operation) och Bliwa (där jag har en egen sjuk-, olycksfalls- och livförsäkring) och alla säger att det är min arbetsgivare som skall betala resorna till jobbet om jag vill ta taxi de 2 första veckorna (sen tar FK över). Detta med taxi känns som en överkurs då jag bor ca 900 meter från jobbet. Jag hoppas verkligen att jag kan få en eller flera kollegor att hjälpa mig att ta mig dit och hem. Annars kan jag ju inte jobba!

Skriver ett meddelande om hur det gick så fort jag orkar.

tisdag 16 januari 2018

Jaha, det blir operation...

Gomorron. Varit vaken sen före 3, vaknade efter endast 3,5 h sömn. Tankarna bara virvlar i huvudet så jag fick ingen ro. Gav upp vid 4 och har varit uppe sen dess. Jag har i alla fall varit lite produktiv och rippat en CD-bok som jag lånade på biblioteket i veckan, då kan jag lämna den till bokbussen i eftermiddag.

I förra veckan, tisdag tror jag det var, var jag iväg och gjorde en MR av min fot. Alltså en röntgen där man inte bara ser benen, utan även alla mjukdelarna. Man får skriva på papper om att man inte har metall i kroppen och att man klarar av trånga utrymmen. De borde lägga till frågan om man klarar av höga ljud... Trots både öronproppar och stora hörlurar (där jag fick instruktioner) lät det som fanken. Men jag lyckades med konststycket att somna ändå :)

Igår måndag hade jag telefontid med min doktor för att få reda på resultatet. Och det var ganska mycket annorlunda än jag hade tänkt mig eller trott. Jag fick ju en skada för ca 9 år sen som jag nu hade börjat misstänka var roten till "det onda". Sant. Hela senan som går utefter ytterkanten på foten är DELAD i mitten. En split. Detta gör foten väldigt ostadig och så ligger den delade senan och skaver mot ankeln. På grund av ostadigheten får hälsenan ta mycket mer "skit" än den borde, och det är därför jag har så ont i den. Enda boten är operation. Va? Det hade jag faktiskt inte kunnat tänka mig. Lång rehab trodde jag var svaret. Men när jag tänker efter så är detta bra. Nu har jag en chans att bli bra, kanske framåt våren.

Strax efter doktorn hade ringt så ringde operationskoordinatorn från kliniken. Hon skulle maila över en hälsodeklaration som hon ville att jag skulle fylla i och scanna och skicka tillbaka. Inga problem. Jag frågade henne när operationen skulle ske, och hennes svar var att om försäkringsbolaget sa ja snabbt hade de en tid på torsdag. PÅ TORSDAG!! Hjälp!

Strax därefter, när jag mailat tillbaka min deklaration, ringde koordinatorn igen. Narkosläkaren ville träffa mig. Kunde jag samma dag (alltså igår) klockan 13? Klockan var nu strax före 11. Visst sa jag. Passade samtidigt på att avboka rehab på onsdag (annan klinik) för det var ju inte nödvändigt just nu. Meddelade chef och kollegor och stack iväg vid 11.40. Ingen lunch skulle det bli, det fick jag ta på vägen tillbaka till jobbet.

Väl framme fick jag träffa en mycket sympatisk narkosläkare. Han visade mig hur jag skulle ligga (på sidan) och att det var viktigt att vi hittade en position som jag inte skulle få ont av (axeln, höften, vänster arm) eftersom operationen skulle ta en dryg timme. Jag skulle bli gipsad, men får tydligen gå på foten när gipset torkat. Jag nämnde tidigare under dagen för koordinatorn att jag har svårt för vanliga kryckor, för händernas och armbågens skull. Så nu fick jag reda på att de beställt ett par såna där kryckor som de har i USA, där man vilar på en kudde i armhålan istället för att få hela tyngden i händerna.

Nu väntar vi alltså bara på att försäkringsbolaget skall ge sitt OK. De tvivlade inte på att det blir operation, men det kan alltså bli senare om de inte säger ja tillräckligt snabbt. Det är snabba puckar, men skall det göras vill jag ha det gjort snart. Mycket att planera och förbereda ikväll och i morgon kväll, igår kväll satt jag nog mest chockad i soffan och försökte samla tankarna...

De nämnde att jag inte får lov att åka hem efter operationen om jag inte har någon hos mig det första dygnet. Bad min älskade syster yster om hjälp, och hon kommer hit och sover över. Tryggt! Jag har absolut aldrig haft några som helst problem efter narkos (blivit sövd 11 gånger), men jag har ju å andra sidan heller aldrig opererat foten och varit så immobil.

Oj, det var mycket det. Ni får i alla fall hålla tummarna för att det blir av på torsdag!

Vad har hänt mer? Har ingen aning. Det är helt blankt i skallen just nu. Låter några kort tala för sig själva istället.


Jag har vunnit ytterligare 500 kr på mitt korsordslösande! Bra att man kan välja själv vilket presentkort man vill ha!


Jag hade helt missat att binda upp stänglarna i orkidén, men den verkar ha tagit sig ändå. Massa knoppar och några utslagna blommor!


Maggie lördagschillar i min säng.


Det är jobbigt att plocka ner julen...


Och igår när jag var på apoteket för att köpa Hibiscrub (det där äckliga medlet man skall tvätta sig och håret med 3 ggr före en operation) så passade jag på att "hedra" tulpanens dag med 14 underbart gula tulpaner. Ute blåser det småspik och det kom lite snö igår. Nu verkar det mest regna...

Ja, detta skall bli spännande. Hur skall jag ta mig till och från jobbet? Hur skall jag kunna handla och göra andra ärenden? Slänga skräpet? Första körövningen missar jag om det blir på torsdag, synd för vi har hittat en vikarie som vi nu skall ha i 1 år medans ordinarie fröken är mammaledig. Så många tankar som snurrar... inte konstigt att jag inte fick någon ro i natt. Borde jag inte frosta av frysen innan? Rensa den lite och stuva om? Laga mat? Köpa färskvaror? Hur skall det gå att röja inför städerskans besök nästa onsdag? Skall jag ställa in städningen? Gaah! Jag blir TOKIG!

måndag 8 januari 2018

Då försöker jag igen då!

Gomorron. Så var vi tillbaka med normala 5-dagarsveckor igen. Synd, det var skönt med lite ledigt ibland. Skulle lätt kunna vänja mig vid detta! När är nästa ledighet? Det är väl i slutet av mars då påsken kommer...

Jag har förresten glömt att visa vilket julkort jag skickade ut i år. Här kommer det.


Bild lånad från någon av de jag skickade det till :) Den största händelsen för mig förra året var ju att jag faktiskt vågade åka upp till 86:e våningen i Empire State building! Sen är det Maggie, svamp, Grekland och lite mer New York. Alltid lika svårt att välja bilder!

Veckan som varit då? J har varit här 3 gånger och vi har kollat på Johan Falk. Bara ett par avsnitt kvar av den serien nu, undrar vad vi skall kolla på sen? Ibland äter vi lite snacks när vi kollar, i fredags hade jag gjort nyttiga snacks:


I skålen är det mager tzatsiki. I fredags började jag också att köra en hemmasnickrad version av Dukan. Får se hur det går, skall i alla fall försöka skärpa mig. Helgen gick i alla fall bra. Extra stolt var jag över mig själv igår. När jag fick de där Smakboxarna förra året så var det 2 flaskor Saffransarom med. Jag gav den första till kollegans fru, som snabbt bakade saffransskorpor med den. Hon skickade en bild och det såg gudomligt gott ut. När hon sen fick den andra flaskan också sa hon att jag skulle få några. Igår messade hon och sa att hon skulle komma förbi. Hon kom med en hel burk! Jag sa tack, men nej tack, smakade en skorpa och så fick hon med sig resten hem igen. Himla goda skorpor, men jag var glad (och stolt) över att jag sa nej tack.

En något torftig middag blev det i lördags, men jag var inte hungrig.


Skulle lagt det på en assiett istället så att det inte såg ut att vara så lite. Räckte för mig i alla fall. Jag har lovat mig själv att jag INTE skall väga mig varje dag, jag blir ju bara besviken. Jag har som sagt skött mig exemplariskt i helgen (bortsett från skorpan) och gått upp 0,2 kg. Bättre att bara väga sig en gång i veckan...

Jag var på rehab i onsdags och fick några enkla övningar jag skall göra 2 ggr om dagen. Och så blev jag tejpad lite. Tyvärr satt inte den tejpen kvar så många dagar.


I morgon klockan "jättetidigt" (7.10) skall jag göra en MR på foten. Svar på denna får jag i ett telefonmöte med dr nästa måndag förmiddag. Spännande! Jag saknar verkligen att promenera! Denna helgen har jag gjort precis allt för att INTE gå mer än några få steg, för att foten verkligen skulle få vila. Det blev en massa TV och korsord.

I fredags slutade vi klockan 13, så då var jag på Maxi direkt efter jobbet (sen dess har jag inte rört mig som sagt). Jag hade fått ett paket. För länge sedan (oktober?) beställde jag en kudde från någonstans långt borta. Paketet var stort.


Som tur var vägde det ingenting. Innehållet var en sån här:


Himla skön! På tal om att sova. Jag sover inte bra. Det handlar om temperaturen i mitt sovrum. Jag har ett tjockt duntäcke. Och fönstret på glänt. Ligger jag helt under täcket svettas jag. Stoppar jag då ut en arm eller ett ben fryser jag. Sen håller jag på så hela natten och vaknar flera gånger helt genomsvettig. Inte särskilt fräscht alls. Ikväll skall jag byta till det tunnare duntäcket och stänga fönstret. Hoppas det hjälper. Innan jag bytte sovrum hände detta bara någon gång ibland, men nu varje natt. Antagligen för att fönstret är så mycket närmare sängen och det drar mer kallt.

Kolla Maggies pupiller! Visst är de fräcka!


Den katten kan stirra!!

Ha en bra vecka!

tisdag 2 januari 2018

God fortsättning!

Gomorron och god fortsättning på det nya året! Denna veckan blir skön, endast 3,5 dagar att arbeta. Vi slutar klockan 13 på fredag då det är röd dag på lördag. Sen är det som vanligt igen.

I onsdags ringde jag till Skandia där vi har vår sjukförsäkring via jobbet. Detta för att jag haft såna problem med min vänstra fot sedan jag gick hem från firmafesten i början av december. Jag har ju haft problem med den foten av och till i ca 9 år, sen jag snubblade ur en stillastående bil på vägen hem från kören. Jag fastnade i en sån där ficka man hänger på baksidan av förarstolen för att ha leksaker i och ramlade. Denna kopplingen gjorde jag dock inte förrän jag var hos doktorn på torsdagen.

Hon klämde och tryckte och drog och höll på. Hela foten undersöktes. Jag fick göra balanstester och stå på tå. Jag trodde ju bara att jag hade överansträngt hälsenan, men det var tyvärr värre än så. Något om svullnader, slemsäcksinflammation, mjukdelar och annat. Kommer inte ihåg. I alla fall fick jag remiss till en sjukgymnast som jag skall ringa och boka idag. Och så ville hon göra en magnetröntgen. Fram tills den är gjord och sjukgymnastiken är påbörjad gav hon mig promenadförbud :( Inte roligt alls. Men det är bara att gilla läget.

I fredags åkte jag nästan direkt från jobbet till bror och svägerska i Borås. Jag var ju något så ovanligt som kattfri (skulle hämta Maggie på lördagen) så då passade jag på att sova över hos dem. Det har inte hänt på 4 år tror jag. Bror hämtade mig på busstationen och vi åkte hem till ett dukat bord. Även brorsdottern som vanligtvis bor i Uppsala var där. Å vilken god mat vi fick! Lax med god sås och pressad potatis.



De andra åt något läcker efterrätt som jag hoppade över. Sen spelade vi spel. De är mycket för spel i den familjen, men för mig var det premiär av spelet Besserwisser. Haha, jag vann båda gångerna!!


Här har vi precis börjat. Jag är blå.


Vem leder?? :)


Jag vann!! Det var ett mycket roligt spel. Det lönar sig att lösa korsord, för man blir tydligen lite allmänbildad av det.

På morgonen åt vi en mysig frukost innan brorsan körde mig till tåget.


Jag var lite smart och köpte biljett från Borås till Mölndal, trots att jag skulle hoppa av tåget i Rävlanda, hämta Maggie och sen ta bussen hem därifrån. Från det att biljetten köps tills jag steg på sista bussen fick det inte gå mer än 3 h, och det hann jag. Mycket billigare än att köpa 2 biljetter.

Maggie gick och "gömde sig" så fort hon såg mig. Hon kopplar ihop åsynen av mig med att resa, och det gillar hon inte. Hon trodde hon var smart när hon gömde sig i mammas dusch...


Dramaten var full av alla hennes saker och lite till, och då fick jag ändå lämna en filt där som jag tagit med upp.


I väntan på bussen.


När vi åker från mamma brukar jag alltid ha på henne selen så att hon kan få komma ut lite i bussen. Vi sätter oss längst bak och hon får sitta i min famn. Stackarn gillar det inte alls, hon skakar. Efter en stund går hon in i den trygga buren igen.


I Mölnlycke brukar det vara drygt 20 minuters väntan, då får hon komma ut lite i vänthallen.


Äntligen hemma! Först nu börjar hon spinna.

Resten av dagen blev det slött. Var iväg och handlade lite bara.

På nyårsafton handlade jag lite till. Jag hade "hittat" en burk med äkta Kalix löjrom i frysen som började bli gammal. Jag hade också tinat lite räkor, så det blev en sån här lyxig "macka" (eller rättare sagt två) till nyårsmiddag.


Mer orkade jag inte. Jag satt och kollade på TV och löste korsord hela kvällen. Dubbel aktivitet för att inte somna. Men det hjälpte inte. Helt utan förvarning var det "ridå ner" strax före klockan 23. Sittande i soffan somnade jag och vaknade först efter klockan 2. Jag missade alltså tolvslaget och alla raketerna :( Jättebesviken. Tydligen hade det varit en himla show i området, fattar inte hur jag kunde sova igenom det.

Igår kokade jag en sats med min grönsaksröra på morgonen. Den fick koka ett bra tag så att den inte skulle vara så blöt. Den skulle nämligen bli "botten" i en tacogratäng.


Klockan 16 kom Jesper hit och vi mumsade på gratängen och kollade ett avsnitt av Johan Falk. Inte lika lätt nu när han har flyttat, han fick ta bussen hit. Avsnittet slutade med en "cliff hanger" så han kommer nog på fredag igen så att vi kan kolla på nästa :)

Hoppas ni hade ett bra nyårsfirande. Och fick se lite raketer...

lördag 30 december 2017

Sista dagen

Gokväll. Nyss hemkommen från att ha hämtat Maggie hos mamma i Rävlanda. Hon ville bara komma hem. Jag ville bar komma hem. Nu är alla var de skall vara.

Men för att gå tillbaka till sista dagen. Ville skriva om den tidigare, men jag hittade inte strömkabeln till datorn.

 Jag hade gått förbi kusin Jane med massa "överbliven" mat vid 11, fick stanna där tills det var dags att åka vidare. 

Det där med att "public transport" till Gatwick var ju bara ett skämt. Den vanliga tuben gick inte. Gatwick Express gick inte. Buss gick. Jag kom fram till Victoria (via 2 byten) och hamnade i en jäkla kö. Bussarna skulle gå till Gatwick en gång i halvtimmen. Men så satte de in dubbeldäckare. Flera. Och vi kom i väg Dock var det flera i sällskapet som märkte att deras plan gick. Sån jäkla tur att jag kom till flygplatsen i tid. Massa extra tid. Typ 6 h. Men jag fick checkat in mitt bagage direkt. Trodde faktiskt att det inte skulle gå så tidigt, men det gick.

Men att gå igenom säkerhetskontrollen direkt funkade inte för mig. Jag behövde mat! Klockan var närmare 15 och jag åt 2 små frallor klockan 8, med mjukost. Hittade en restaurang och köpte en BLT (macka) där jag bara åt proteinerna (bara en liten bit kyckling) och salladen. Gick igenom säkerhetskontrollen. Gick omkring på flygplatsen en massa timmar. Fick ett otroligt protein-behov. Hittade en sallad på "Pret a Manger" som bara innehöll kräftstjärtar, ägg och sallad. Perfekt. Precis vad jag behövde.

När det var dags för mitt flyg att gå så fick vi reda på att föregående flyg inte ens hade landat. Och jag som hade tagit mina lugnande Atarax...

Lyftet gick bra, Själva flygningen gick bra. Men det var en väldigt bumpig landning. Då kändes det extra tryggt att brors-dotterns fästman Daniel jobbade som brandman där på Landvetter då när jag skulle landa. Ifall något skulle hända. Men det gjorde det inte. Tack och lov!!

Landade och fick mitt bagage. Mycket tidigare än vad jag trott, eftersom jag checkade in mitt bagage så tidigt (trodde det skulle komma sist).

Tog flygbussen till Korsvägen. Sen spårvagn till Mölndal. Där tog det stopp. Både hissen och rulltrappan stod still. Vad göra? Massa steg upp. Valde istället att gå till nästa hållplats, Storgatan. Lite läskigt då flera blivit överfallna där på senaste tiden. Men jag klarade mig. Kom hem och kunde lägga mig i min underbara säng. Underbart!

Sen jag kom hem har jag arbetat i 3 dagar. Mycket lugnt, men det är skönt så också ibland.

I förrgår var jag hos fot-doktorn. För mycket att berätta. Det gör jag på måndag! Likaså allt som hänt i helgen!

På återhörande!

tisdag 26 december 2017

Sista hela dagen

Gomorron. Snart dags att checka ut, lite mer än en timme kvar. Nästan allt är packat, inte mycket kvar. Jag har ju inte shoppat någonting, det enda som följer med hem som inte var med hit är strumporna jag fick av kusin.

Igår gick jag ut på en promenad. Rask, för mig och för att ha varit sjuk, och skön. Tack vare Google Maps hittade jag hem också. Den där lilla trekanten som talar om åt vilket håll man går är helt suverän.


Som ni kan se på kartan ovan så hade jag ingen som helst plan när jag gick. Jag drog mig bort mot Little Venice, där det finns massa kanalbåtar. Gick utefter kanalen ett bra tag och spanade på båtarna.





Det var massa fina hus att spana in. Vissa är så typiskt engelska.


Här är förresten mitt hotell.


När jag kom in var jag helt slut och svettigt. Det var skönt med en dusch. Åt lunch på hotellet, kollade på TV och vilade. På eftermiddagen gick jag till en av de få öppna restaurangerna; Bella Italia. Åt en jättegod pasta med räkor och massa vitlök.

Hem för att kolla på julavsnittet av Barnmorskan i East end. Avsnittet inleder säsong 7, som inte visats i Sverige än, men jag har streamat den. Mycket tårar och skratt i detta avsnitt.

Gick en promenad till på kvällen, tyvärr ösregnade det. Men det var skönt att komma ut igen ändå. På "huvudgatan" finns denna skylten utanför ett ställe.


När jag gick förbi tidigare i veckan så frågade jag "inkastaren" om ägaren var svensk. Nej, men förra ägarens fru var svensk, och nya ägaren ville ha kvar samma erbjudande. Gick in på ett annat ställe där de serverade Moctails (alkoholfria Cocktails) och tog en "Mojito" och lite nachos. Gott att komma in från regnet.

Natten var bra, sov till nästan klockan 5 innan jag vaknade första gången. Nu har jag packat, ätit frukost och försökt lista ut hur jag skall ta mig till Gatwick. Planet går inte förrän 19.40 och jag måste checka ut nu klockan 11. Jag skall förbi kusin och lämna min överblivna mat. Antingen lämnar jag bagaget där och tar en promenad, eller också stannar jag hos henne en stund.

När det gäller transporten till Gatwick så går inte snabbtåget, utan det är ersättningsbuss. Det kan bli svårt att få plats på en buss, och de går ju långsammare än tåget, så jag måste vara ute i väldigt god tid. Sen är det transport från Queensway till Victoria. Vanligtvis bara ett par stationer med Circle Line, som givetvis inte går idag. Det blir två andra tunnelbanor istället.

Eftersom det är så krångligt att ta sig till Gatwick tänker jag vara ute i väldigt god tid. Det är ju inte så mycket jag kan göra med allt bagage ändå, så jag kan ju lika gärna sitta där med datorn eller korsord.

Jag landar på Landvetter 22.30 och hoppas resan därifrån går smidigt. Jag har köpt biljett på flygbussen redan, sen får jag se om jag åker vidare med spårvagn och buss eller om jag tar en taxi från stan. Får se hur det blir.

Tack för att ni följde med mig på min resa!

måndag 25 december 2017

En annorlunda julafton

Gomorron. Det känns som om livsandarna har återvänt. I alla fall när det handlar om att sitta i sängen och kolla på datorn :) Får se hur det blir när jag ger mig ut på "byn".

Gårdagen var allt annat än normal. Till och med för mig. Jag flyr ju för att slippa julstressen, men det var inte meningen att den skulle bli så här. Mådde kasst på morgonen och vilade/sov ett bra tag. Jag skulle träffa kusin klockan 12. Vid halv 12 ringde jag henne för att kolla om hon verkligen ville träffa mig när jag inte mådde bra. Hon låg kvar i sängen och slöade, så vi flyttade träfftiden till klockan 13 istället. Vilade vidare.

När det var dags gick jag den 10 minuter "långa" promenaden till hennes nya lägenhet, som hon delar med pojkvännen (som firar jul i Sverige) och en annan kille. Jättefin!! Mycket större än den förra. Vi fikade lite och jag fick en julklapp! Min tredje! 2 par goa sockor. Jag hade med mig ett knippe härliga tulpaner till henne.


Här är fina kusin:


Tack för fikat! Tyvärr var jag en väldigt tråkig gäst som inte orkade mer än en timme. Men vi skall ses igen imorgon. Hon bor nämligen precis bredvid den andra tunnelbanestationen i området, den som gör att jag slipper byta tåg på väg mot Victoria Station. Jag måste checka ut senast klockan 11 imorgon, och planet går inte förrän 19.10. Nu är det så illa att det inte går någon Gatwick Express på Annandagen, utan den är ersatt av en non-stop buss. Men det tar ju lite längre tid, så jag måste verkligen räkna ut när jag måste åka. I alla fall går jag med min packning till hennes lägenhet när jag checkat ut. Antingen lämnar jag packningen där och går ut och promenerar, eller också (om jag inte mår bra), kan jag vila på hennes soffa tills det är dags att åka. Hon måste lämna lägenheten för jobb senast klockan 15, det blir nog lagom om jag också åker då.

Bra också att jag går dit för då kan hon få alla överblivna grönsaker och annat som jag har kvar.

När jag varit hos Jane en timme gick jag och handlade. Idag är ALLT stängt. Inga bussar eller tåg går, nästan inga taxibilar. Alla affärer och nästan alla restauranger är stängda. Jag handlade så att jag har till middag idag. Sen hem till sängen. Klockan 15 på julafton låg jag alltså i sängen. Men jag hade i alla fall på mig mina nya strumpor! Mådde skitkasst.


Vilade/sov/löste korsord/kollade på TV fram till 20 då jag kände att det var dags att krypa ner för natten. Tog mina piller och försökte sova. Stört omöjligt. Lyckades somna till sist vid 21.30. En dryg halvtimme senare vaknar jag av ett fruktansvärt ljud. Yrvaken som jag var trodde jag det var min dator som skrek. Stängde av den. Hjälpte inte. BRANDLARMET! Tog på mig min lilla strandrock som jag hade med mig och gick ner till receptionen. Någon hade lagat mat utan att sätta på fläkten, och nu visste de inte hur man stängde av larmet.

Folk kom från alla rum och vi ställde oss på utsidan hotellet då det var ett fruktansvärt oväsen. Som ambulanssirener. Nära. Där stod vi många mer eller mindre påklädda. Efter ungefär 15 minuter lyckades de stänga av larmet. 15 mycket långa minuter. Sen dröjde det ett bra tag tills hjärtat kom ner i normal takt, det var ett fruktansvärt stressande ljud.

När jag kom in i från denna lilla övning såg jag att någon skjutit in ett papper under dörren tidigare. På den stod det tips om några av de få restaurangerna som är öppna idag. Och så stod det att ingen frukost skulle serveras! Hm. Vore ju bra om man fått reda på det tidigare. Jag hade med mig en tub med Skagenost, men jag hade ingenting att ha under osten. Jag ringde ner till receptionen för att se om de visste något ställe som sålde bröd idag, så jag skulle få lite frukost. Oj sa han, missade vi att tala om detta för dig (att ingen frukost skulle serveras)? Japp. Men jag kommer till dig imorgon bitti klockan 8 med 2 små frallor, sa killen då. Service!

Ni som känner mig vet vad som händer när jag blir väckt när jag precis somnat. Propavanen är som "bortblåst" och jag har väldigt svårt för att somna om. Och att sova hela natten. Tog 3 h ungefär att somna om, och sen sov jag mycket oroligt. Vaknade stup i kvarten.

Nu har jag ätit mina små brödbitar med Skagenost. Gott. Känner hur det pirrar i kroppen för jag vill ut och gå! Mår alltså mycket bättre än igår. Man kan ju i alla fall säga att jag utnyttjade hotellrummet till 100 % igår :)

Tack fina familjen för videosamtalet igår, det var kul att se er alla. Hoppas tomten gav er fina saker.

Nu skall jag ut och strosa i ett (antagligen) helt dött London. Får se vart jag går. Gäller ju att inte gå längre än jag orkar eftersom det blir svårt att ta sig tillbaka då :)

God fortsättning på julen!!

söndag 24 december 2017

Kattcafé, Camden Market och en mindre rolig start på julafton

Gomorron. Eller gomiddag. Här är det segt. Jättesegt. Var helt slut igår och gick och la mig redan klockan 20. Orsaken till att jag var slut fick jag reda på när jag vaknade vid 2. Ont i halsen, örat och huvudet och äcklig slemhosta. På julafton! Blä. Var ute vid 7.30 i morse i jakt på halstabletter och hittade en affär som var öppen. Annars brukar affärer tydligen öppna klockan 12 på söndagar (det är en vanlig dag här). Bara den lilla promenaden gjorde att jag blev helt genomsvettig och ännu mer slut. Nu har jag slötittat på TV/vilat/sovit lite i 2 timmar. Om 2 timmar skall jag möta kusin, får se hur det går.

I alla fall önskar jag alla en God Jul med en bild på hotellets julgran.


Men för att återgå till igår... Jag åkte hemifrån en timme före jag egentligen behövde, eftersom jag var lite osäker på hur jag skulle hitta dit. Kattcaféet låg i en helt annan del av London, en del jag aldrig varit i tidigare. Resan dit gick med 2 tunnelbanor och 1 buss. En ganska tråkigt och risigt område var det i alla fall. Hittade stället och gick omkring lite i området innan jag satte mig på ett fik med ett glas juice.

Så här såg det ut utifrån:


En vakt-katt i fönstret.


När vi kom in så fick vi först tvätta händerna. Sen in i en ganska liten lokal. Tråkigt inredd. Jag visades till ett bord. Fick beställa en dryck, jag tog ett te som inte alls var gott, så sen blev det en Cola Light. Sen kom fikat.


Åt de 2 rullarna på bottenfatet (en med tonfisk och en med ägg). Smakade lite på sconsen på toppen, annars var jag nog en bra affär, för jag lämnade resten. Katterna var tråkiga. De bara sov. Man fick inte röra dem när de sov. Man fick inte ta upp dem. Man fick inte fota med blixt. Men jag gick omkring och hälsade på de som inte sov.











Sen visade det sig att det fanns en våning till, en trappa ner. Där var det mycket mysigare! Där hade jag velat sitta. Men jag gick ner och kelade lite med katterna där ändå.









Jag hade egentligen betalat för 1,5 h, men var nöjd efter 1 h. Var det värt pengarna? Nja. Men det var kul att ha gjort det en gång i alla fall. Lite mer keliga katter, lite färre folk varje gång och lite trevligare inredning på övervåningen hade inte skadat :)

Efter detta tog jag mig till Camden Market och Camden Locks. Massor att se på. Många försäljare och matställen.







När jag varit där ett par timmar började jag fundera på lunch. Drog mig bort till alla matställen/matvagnar. Alla portioner var så stora! Fanns inget för en sån som jag... men då jag vandrade omkring där fick jag så många smakprov, på mest kyckling (friterad eller ofriterad) att jag faktiskt blev mätt (och lätt illamående av det friterade). Billig lunch!

Drog mig hemåt. Börjar kunna tunnelbanorna nu och det krävdes 2 byten för att komma hem. Åkte inte åt fel håll en enda gång :) Möttes av den här skylten, London "in a nutshell".


Tur att det var nerför i alla fall.

Väl hemma vilade jag lite och löste lite korsord. Sen gjorde jag min middag. Så här såg den ut (äter samma middag varje dag, älskar kycklingsallad!).


Hade tänkt ta en promenad på kvällen, men jag var som sagt helt slut.

Nu hoppas jag att Alvedonen jag tog i morse och halstabletterna hjälper. Jag vill INTE vara sjuk. Och jag vill definitivt inte vara sjuk på tisdag när jag skall flyga hem. Vet att jag hade en krasslig dag här förra året också. Kan nog bero på att jag blir så varm hela tiden när jag går in och ut i butiker, så jag har inte jackan på mig. Sen blir jag kall. Och varm.

Igår anmälde jag i receptionen att jag inte skulle lämna rummet före 11.40 (om 1 h 20 min) och att städerskan inte skulle komma innan dess. Så jag har lite mer tid att vila mig på.

Hoppas ni alla får en underbar jul med familj och/eller vänner, god mat och att ni får de julklappar ni vill ha. Stor kram från London!