I förra veckan, tisdag tror jag det var, var jag iväg och gjorde en MR av min fot. Alltså en röntgen där man inte bara ser benen, utan även alla mjukdelarna. Man får skriva på papper om att man inte har metall i kroppen och att man klarar av trånga utrymmen. De borde lägga till frågan om man klarar av höga ljud... Trots både öronproppar och stora hörlurar (där jag fick instruktioner) lät det som fanken. Men jag lyckades med konststycket att somna ändå :)
Igår måndag hade jag telefontid med min doktor för att få reda på resultatet. Och det var ganska mycket annorlunda än jag hade tänkt mig eller trott. Jag fick ju en skada för ca 9 år sen som jag nu hade börjat misstänka var roten till "det onda". Sant. Hela senan som går utefter ytterkanten på foten är DELAD i mitten. En split. Detta gör foten väldigt ostadig och så ligger den delade senan och skaver mot ankeln. På grund av ostadigheten får hälsenan ta mycket mer "skit" än den borde, och det är därför jag har så ont i den. Enda boten är operation. Va? Det hade jag faktiskt inte kunnat tänka mig. Lång rehab trodde jag var svaret. Men när jag tänker efter så är detta bra. Nu har jag en chans att bli bra, kanske framåt våren.
Strax efter doktorn hade ringt så ringde operationskoordinatorn från kliniken. Hon skulle maila över en hälsodeklaration som hon ville att jag skulle fylla i och scanna och skicka tillbaka. Inga problem. Jag frågade henne när operationen skulle ske, och hennes svar var att om försäkringsbolaget sa ja snabbt hade de en tid på torsdag. PÅ TORSDAG!! Hjälp!
Strax därefter, när jag mailat tillbaka min deklaration, ringde koordinatorn igen. Narkosläkaren ville träffa mig. Kunde jag samma dag (alltså igår) klockan 13? Klockan var nu strax före 11. Visst sa jag. Passade samtidigt på att avboka rehab på onsdag (annan klinik) för det var ju inte nödvändigt just nu. Meddelade chef och kollegor och stack iväg vid 11.40. Ingen lunch skulle det bli, det fick jag ta på vägen tillbaka till jobbet.
Väl framme fick jag träffa en mycket sympatisk narkosläkare. Han visade mig hur jag skulle ligga (på sidan) och att det var viktigt att vi hittade en position som jag inte skulle få ont av (axeln, höften, vänster arm) eftersom operationen skulle ta en dryg timme. Jag skulle bli gipsad, men får tydligen gå på foten när gipset torkat. Jag nämnde tidigare under dagen för koordinatorn att jag har svårt för vanliga kryckor, för händernas och armbågens skull. Så nu fick jag reda på att de beställt ett par såna där kryckor som de har i USA, där man vilar på en kudde i armhålan istället för att få hela tyngden i händerna.
Nu väntar vi alltså bara på att försäkringsbolaget skall ge sitt OK. De tvivlade inte på att det blir operation, men det kan alltså bli senare om de inte säger ja tillräckligt snabbt. Det är snabba puckar, men skall det göras vill jag ha det gjort snart. Mycket att planera och förbereda ikväll och i morgon kväll, igår kväll satt jag nog mest chockad i soffan och försökte samla tankarna...
De nämnde att jag inte får lov att åka hem efter operationen om jag inte har någon hos mig det första dygnet. Bad min älskade syster yster om hjälp, och hon kommer hit och sover över. Tryggt! Jag har absolut aldrig haft några som helst problem efter narkos (blivit sövd 11 gånger), men jag har ju å andra sidan heller aldrig opererat foten och varit så immobil.
Oj, det var mycket det. Ni får i alla fall hålla tummarna för att det blir av på torsdag!
Vad har hänt mer? Har ingen aning. Det är helt blankt i skallen just nu. Låter några kort tala för sig själva istället.
Jag har vunnit ytterligare 500 kr på mitt korsordslösande! Bra att man kan välja själv vilket presentkort man vill ha!
Jag hade helt missat att binda upp stänglarna i orkidén, men den verkar ha tagit sig ändå. Massa knoppar och några utslagna blommor!
Maggie lördagschillar i min säng.
Det är jobbigt att plocka ner julen...
Och igår när jag var på apoteket för att köpa Hibiscrub (det där äckliga medlet man skall tvätta sig och håret med 3 ggr före en operation) så passade jag på att "hedra" tulpanens dag med 14 underbart gula tulpaner. Ute blåser det småspik och det kom lite snö igår. Nu verkar det mest regna...
Ja, detta skall bli spännande. Hur skall jag ta mig till och från jobbet? Hur skall jag kunna handla och göra andra ärenden? Slänga skräpet? Första körövningen missar jag om det blir på torsdag, synd för vi har hittat en vikarie som vi nu skall ha i 1 år medans ordinarie fröken är mammaledig. Så många tankar som snurrar... inte konstigt att jag inte fick någon ro i natt. Borde jag inte frosta av frysen innan? Rensa den lite och stuva om? Laga mat? Köpa färskvaror? Hur skall det gå att röja inför städerskans besök nästa onsdag? Skall jag ställa in städningen? Gaah! Jag blir TOKIG!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar